Tankar
Jag var på Astrid Lindgren utställningen idag, med bla. en föreläsning av en känd författare som skrivt en bok om Astrid innan hon blev känd.
Det fick mig igen att tänka tillbaka på den tiden vi lämnat, en tid som man faktsikt inte behöver gå så många år tillbaka för att återfinna. Den tid då allt verkade så mysigt...
Ta till exempel Alla vi barn i bullerbyn hur perfekt hade dom det inte?? Som hon sa, vem har inte varit avundsjuk på de barnen där, de som alltid hade kompisar att leka med och fick leva i detta nostaligska sammhälle utan att höra bilarna dåna förbi utanför fönstret och slippa stressen av folk som skyndar runt omkring en.
Jag tror jag skulle passat ganska bra på ett sånt ställe, att få leva nära naturen och använda den som inspiration till lek och som en tillgång för det mest nögvändiga i livet.
Att kunna få leva nära och tillsammans med de olika djuren på gården, att kunna ge sig ut i skogen och rida en solig sommar eller vinterdag. Det skulle vara härligt.
Att kunna få uppleva något som tidigare var en vardag för människor men som nu knappt existerar, tex att mjölka en ko eller att förhand behöva hässja höt och sedan köra in det med häst.
Det sist nämnda har jag gjort, men då med traktor och en maskin som packeterade höt i fina balar med rep och allt. Att mjölka en ko förhand har jag däremot aldrig gjort, men skulle gärna vilja prova!
Innersinne vet jag inte om jag egenligen är en stadmänniska, någonstans inuti mig finns det något som säger att jag skulle trivas bättre på landet tillsammans med djur och natur.
Det fick mig igen att tänka tillbaka på den tiden vi lämnat, en tid som man faktsikt inte behöver gå så många år tillbaka för att återfinna. Den tid då allt verkade så mysigt...
Ta till exempel Alla vi barn i bullerbyn hur perfekt hade dom det inte?? Som hon sa, vem har inte varit avundsjuk på de barnen där, de som alltid hade kompisar att leka med och fick leva i detta nostaligska sammhälle utan att höra bilarna dåna förbi utanför fönstret och slippa stressen av folk som skyndar runt omkring en.
Jag tror jag skulle passat ganska bra på ett sånt ställe, att få leva nära naturen och använda den som inspiration till lek och som en tillgång för det mest nögvändiga i livet.
Att kunna få leva nära och tillsammans med de olika djuren på gården, att kunna ge sig ut i skogen och rida en solig sommar eller vinterdag. Det skulle vara härligt.
Att kunna få uppleva något som tidigare var en vardag för människor men som nu knappt existerar, tex att mjölka en ko eller att förhand behöva hässja höt och sedan köra in det med häst.
Det sist nämnda har jag gjort, men då med traktor och en maskin som packeterade höt i fina balar med rep och allt. Att mjölka en ko förhand har jag däremot aldrig gjort, men skulle gärna vilja prova!
Innersinne vet jag inte om jag egenligen är en stadmänniska, någonstans inuti mig finns det något som säger att jag skulle trivas bättre på landet tillsammans med djur och natur.
Kommentarer
Trackback